Med en överväldigande majoritet, 593 för, 21 emot och 14 frånvarande, röstade EU-parlamentet igenom en ny lag som förbjuder greenwashing och vilseledande produktinformation. Generella påståenden som “naturlig”, “biologiskt nedbrytbart” och “ekologiskt” utan bevis förbjuds, liksom påståenden om att en produkt är “klimatneutral” eller “klimatpositiv” till följd av klimatkompensation.
“Den här lagen kommer att innebära att människor kan välja mer hållbara produkter, men framförallt kan inte företag längre lura konsumenter genom att säga att plastflaskor är bra bara för att bolaget planterat träd någonstans”, kommenterar Biljana Borzan, EU-parlamentets föredragande, i ett pressmeddelande.
Malin Pehrs och Kenneth Möllersten, forskare knutna till Sustainable Finance Lab, anser att det är bra att EU försöker bekämpa greenwashing.
“Att marknadsföra en produkt eller tjänst med att den är klimatkompenserad eller klimatneutral riskerar att vara missledande och lura konsumenter att en produkt inte har klimatpåverkan när den faktiskt har det”, säger Malin Pehrs.
En klimatkompenserad produkt kan, trots etiketten ”klimatneutral” ha klimatpåverkan om krediterna som används inte gör den klimatnytta som de lovar, eller om det görs ”dubbla anspråk” på krediterna. Så kallade ”dubbla anspråk” innebär att både ett land och ett företag gör anspråk på samma utsläppsminskning eller negativa utsläpp mot sina respektive klimatmål och är något som Kenneth Möllersten lyfter tillsammans med forskaren Lars Zetterberg i en färsk rapport om det planerade svenska stödsystemet för bio-CCS, “Bringing BECCS credits to voluntary carbon markets”.
”Dubbla anspråk kan verka vilseledande genom att bidra till att den kollektiva ambitionsnivån i klimatarbetet uppfattas som högre än vad den faktiskt är” säger Kenneth Möllersten.
Om ett företag köper krediter som bidrar till ett lands måluppfyllnad kan detta kommuniceras som ett så kallat bidragsanspråk, då företaget bidrar till ett lands måluppfyllnad.
”Men då har man egentligen inte gjort något för att höja ambitionen över vad som redan ingår i de klimatlöften länder har gett”, säger Malin Pehrs.
För att nå Parisavtalets mål om att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 grader behövs insatser utöver de åtaganden som respektive land har gjort.
”Bra klimatkompensation kräver både att de företag som kompenserar minskar sina egna utsläpp väldigt ambitiöst och utöver det använder kompensation som bidrar till minskade utsläpp utöver vad länder redan har lovat att göra”, säger Kenneth Möllersten.
”Vi har tagit fram en guide för företag inom projektet Nordic Dialogue on Voluntary
Compensation ( https://nordicdialogue.com/)”, lägger han till.
Företag som vill göra verklig skillnad för klimatet kan kompensera med krediter av hög kvalitet som det har gjorts justeringar i utsläppsbokföringen för så att det enbart är det investerande företaget som får tillgodogöra sig de minskade utsläpp som projektet ger upphov till. De första projekten med dessa justeringar i enlighet med Artikel 6 i Parisavtalet kom i november i fjol från Rwanda.
“Ju större efterfrågan blir på krediter som bidrar med ambitionshöjning, desto starkare drivkraft för länder att lotsa fram krediter som matchar kraven”, säger Kenneth Möllersten.
En utmaning som återstår är hur företagen kan kommunicera sina bidrag genom investeringar i klimatprojekt nu när kompensationspåståenden förbjuds.
“Det krävs en utveckling av enkla sätt för företag att kommunicera hur deras köp av krediter bidrar på ett sätt som folk kan förstå. Men också förstå vad de olika krediterna innebär och har för effekt, att antingen bidra till länders klimatmål eller gå längre och därmed höja den globala ambitionen”, säger Kenneth Möllersten.
Klimatkompensation är kanske det kraftfullaste sättet att skapa efterfrågan på investeringar i klimatprojekt från företag, menar Malin Pehrs.
“Det är en kraft som är viktig att ta tillvara. Om företagen och marknaden tydligt kan visa hur sådana investeringar kan bidra till den ökade klimatambition som världen så desperat behöver, så kanske förtroendet för kompensation kan byggas upp igen. Men då behövs en kraftig attitydförändring. De förenklade påståendenas tid är förbi.”
Forskarnas 3 tips till företagen i spåren av den nya lagen:
- Satsa på att i första hand minska de egna utsläppen och de som finns i leverantörsledet, det vill säga scope 1-3, så långt det bara går.
- Investera i de nya “justerade” klimatprojekten där det enbart är företaget som får tillgodoräkna sig utsläppsminskningen eller det negativa utsläppet och inte landet där projektet genomförs eller i klimatprojekt med syfte att bidra till ett annat lands möjligheter
att nå sina klimatmål i Parisavtalet. - Lär er att förstå skillnaden så att ni kan kommunicera på ett tydligt och rakt sätt hur det ni gör bidrar.
För intervju kontakta:
Malin Pehrs, doktorand KTH, mobil +46 70 296 01 76, msavelin@kth.se
Kenneth Möllersten, senior forskare på IVL, mobil +46 70 257 62 12, kenneth.mollersten@ivl.se
Photo credit: iStock/Tanaonte
